Min resa var mot solen, långt bort från alla tysta rum

Hejsan svejsan i solskenet! Det är så varmt idag så att man nästan smäller av. Vi var precis kommit hem från stranden nu, vi orkade inte vara kvar i solen längre. Men jag tänkte sätta på vattenspridaren så att Anton kan få springa runt i vattnet.

Jag måste säga att jag känner mig som en mamma den här veckan. När man har ett barn att ta hand om så sätter man automatiskt sig själv i andra hand. Det är alltid barnet som man fixar allting till först, innan man ens tänker på att fixa något till sig själv. Ofta blir det så att man glömmer saker till sig själv för att man är så upptagen med att ta med allting till barnet. Idag var jag så fokuserad på att ta med mig böcker och andra saker som han kan leka med så jag glömde bort min egen bok. Där satt han med ritblock, böcker och tidningar och där satt jag med ingenting. Fast när man är med ett barn på stranden så får man inte så mycket tid till att läsa. Man måste ju hålla koll hela tiden så att han inte druknar eller något. Det är så mycket som man måste tänka på!

Kärlek,
Carro